Då var det söndag igen. Söndagsångesten hänger i luften. Fattar verkligen inte varför den gör det jämt, kvittar ju vad man gjort, så blir det söndags tråk och söndagsångest. Är fortfarande snorförkyld. Inte alls kul. Det gör ont lite överallt och snoret rinner, nysningarna avlöser varandra, halsen är igentäppt, rösten så gott som borta. Men man ska inte klaga, jag är säkert frisk och kry imorgon. Det är ju Måndag med lektioner, friskvårt och kanske busskörning. Så då är det ju omöjligt att vara sjuk! :) Nu på morgonkvisten lyckades jag lägga klart Bills pussel. Hade inte nåt annat att göra, så jag gjorde klart det.

Har inte ens något att störa mig på eller nåt jag funderar över, tråkigt. Annars hade jag ju kunnat skriva det här...