Nu kommer det igen. Jag är så jättebarnslig, men jag har världens resfeber. Det är inte ens jag som ska resa iväg någon stans. Det är min pojkvän som ska det. Jag önskar och hoppas verkligen att han får det jättebra och massa kul när han åker iväg nu. Men det känns bara så konstigt att han ska så långt bort och det kan hända så mycket på vägen. Jag är gör-orolig. Fast jag borde ju inte vara det.

Fast jag tror inte att det är bara oroligt för själva resan utan för allthop. Vi kommer inte träffas på jättelänge. Hur ska det gå? Nu har jag ju blivit bortskämd igen att han finns hela tiden tillgänglig. Även om vi inte ses eller så så kan jag ju alltid skicka ett sms och han kan nästan alltid svara på en gång. Nu kommer jag inte kunna det. Vet inte hur det ska gå. Får väl se, jag hoppas ju att jag bara oroar mig i onödan, men vi får väl se. Det kommer vara hemska två veckor... Men samtidigt vill jag ju inte att det ska vara så för då oroar ju han sig för att jag oroar mig och då kan ju inte han slappna av och så när han faktiskt är borta och har semeste... Ett dilemma utan dess like. Vi får som sagt se hur det går...

Idag har vi haft besök från Danmark, över trettio elever har varit här idag och kikat runt. Det var kul. Då fick vi öva lite internationellt teckenspråk och sånt med. Mycket intressant kan jag säga! Men jag tror jag kan mitt namn på både interntionellt och danskt teckenspråk. Jippie.

Annars har dagen inte alls varti så bra. Mitt ben har superkrånglat, eller inte benet egentligen snarare höften. Det har gjort vrål ont och bara känts konstigt. Typ som om själva höftkulan skaver på nåt, plus att det typ "ramlar ner" när man går, det är typ glapp...

Vi hade en konstig lektion som jag inte fattade så mycket av, och när jag väl fattat var det massa andra som inte fattade och då rörde jag till det igen. Men vi får se om det kanske kan fastna nåt någongång.

Strax är det mat dags tror jag, magen börja skrika efter det i alla fall. Får se vad det blir idag. Har idé torka på alla plan så det kanske blir mackor idag igen.

Hur ska jag sammanfatta dagen?!

Vi skulle haft svenska idag men istället kom vår rektor in och hade lektion med oss. Meningen var att hon skulle få ihop vår klass, göra så vi har mer sammanhållning i klassen. Men jag kände bara hur mitt självförtroende sjönk och landade vid fötterna. Kände att jag bara blev mer och mer ledsen ju närmre lunch det gick. Det var väl inte riktigt meningen. Tror det blev nästan ännu sämre sammanhållning i klassen efter den här lektionen. Tycker att det ska vara någon som verkligen kan som har såna här lektioner, annars kan det kvitta.

På eftermiddagen skulle vi planera vår teater vi ska göra i höst. Det känns också helt meningslöst. Vi är tio personer i vår klass. Vi har ingen lärare i drama. Vi ska få ihop en teater/pjäs något sånt tills i vår. Det är ingen av oss som kan egentligen. Vi bara chansar. Min motivation har varit låg hela tiden, men det känns liksom inte bra när man inte har någon som strukturerar upp det. Men jag ska försöka vara positiv och lägga energi och krut på det här!

Det som retar mig mest med den här dagen var att åtta personer inte tyckte jag var envis. Oj, vad de inte känner mig. Det liksom så fel man kan komma! Vi i min släkt har ju till och med det som ett av våra släktdrag, de flesta, ja, nästan ALLA är sjukt envisa. Inte bara lite grann utan Jättemycket envisa!!! Jaja, ska inte tänka mer på det för då bara jag retar upp mig och kan inte sova sen!

Gud tar tjänstledigt

lärarna skolkar

mammorna byter ungar med varandra

och hoppas det går med vinst

kärnteknikerna ordnar resor för reumatiker

till sina kylvattenbassänger

hemmafrun skjuter åtta kulor

i sin försupne make

söjdmagistern läggs bakbunden på hyvelbänken

och sandpappras av skolans flickor

lokalvårdarna kastar snus i taket

sjuksköterskorna har sköna tortyrsessioner

med sina långvårdspatienter

tanterna bildar gäng som kvinmördar skinheads

och säljer köttet till förmån för Lutherhjälpen.

Nu var det ett tag sen man skrev... Var duktig där ett tag på lovet men sen blev det som vanligt igen! :) Just nu har jag ett internet som krånglar så då får man inte så stor lust att skriva nånting. Dessutom har vi massor av tv-program och radioprogram att kolla och lyssna på så då måste man se dem när de går på tv:n, vilken inte alltid känns så kul.

Jag har haft världens mysigaste helg igen. Det brukar bli så när man har helg men Robin! Men nu börjar jag få resfeber... För att han ska åka långt, långt bort. Tror jag har mer resfeber eller oroligfeber än han... Flygplanet Kan störta, det Kan bli kapat, det Kan vara nån som kommer fram och slår ner honom. Det Kan vara sista gången vi ses. Något Kan hända. Men jag håller tummar och tår för att allt ska gå bra och han ska ha roligt och komma hem lycklig och brun som en pepparkaksgubbe! :)

Det är sånt mina dagar gåt ut på. Jag går runt och tänker på massor som Kan hända... Jag hoppas att den här perioden går över snart för man blir helt slut och trött av det.

Dagen idag började med en tripp till tandläkaren. Inte så kul att åka dit men ett måste en gång om året om man vill ha sina tände kvar typ. Men det possitiva med det hela var att jag inte behövde betala någonting. Det var helt gratis. Hade ställt in mig på att det skulle börja kosta pengar när man hade fyllt tjugo men jag har hela nästa år på mig också! Vilken lyx, om jag fortfarande är skriven i Västra Götaland vill säga. Och det är ju klart jag är om det inte kostar nåt! :) Inte ett enda hål heller! :) Det var ju också positivt!

Efter tandläkartrippen tjugo över åtta idag så åkte jag och mamma till Borås för att inhandla lite grejor vi behövde. Jag hittade en vinterjacka och ett par täckbyxor, och lite annat smått och gott! Min vinterjacka som står emot regn har blivit så gammal att fodret har försvunnit så den är ju inte speciellt varm, men jag tror att jag haft den sen typ nian eller nåt så det var väl på tiden att förnya sig lite! Täckbyxorna var alldeles för små, de har väl också hängt med ett tag. Har ju knappt behövt använda dem heller för här nere i "söder" blir det ju sällan så kallt att de behövs. Men märkte i vintras att det kan vara bra att ha ett par riktiga som är lagom.

Nu i eftermiddag har jag inte gjort många knop. Kom hem från stan vid två så vi var snabba i dag jag och mamma! :) Hade en liten tanke på att vara vaken till kvart i elva för att se Byss på tv, men jag tror det skiter sig. Är för trött för det. Tror jag börjar bli gammal på allvar. Blir ju trött vid åtta på kvällen redan. Igår gick jag och la mig halv nio. Det är för tidigt om man bara är tjugo. Är man en gammal pensionär på 90 år så är det helt okej, men jag är ung och ska orka massa saker!!! Lite smått irriterande tycker jag allt...

Jaa. Då kom man hem till päronen igår då. Det känns skönt samtidigt som jag redan saknar livet i Västanvik. Men det ska nog gå bra de här veckan med.

Just nu snurrar Hjalle & Heavy i mina öron och hjärna. Självklart massa Mimikry också. Har totalt fastnat för dem. Vet inte alls varför. Men tycker om dem och de har än så länge inte blivit tjatiga så det är väl bara att lyssna på! För ett tag sen var det ju bara Säkert! Som surrade i högtalarna, men nu blir jag bara deppad av att lyssna på henne. Då blir jag mer pepp av Hjalle & Heavy! :)

Inatt ska man vrida tillbaka klockan. Det känns skönt! Längtar dit. Då får man en hel timme extra på dygnet! Det är precis vad jag behöver just nu! Tycker att det ska vara så minst en gång i månaden, att man får en extra timme! Det hade varit skönt! Tror att morgondagen kommer ägnas åt att göra läxor. Men vi får se vilket humör jag är på.

Idag har jag hunnit med  att köpa skor faktiskt! Det var skönt och ganska kul! Har varit och hälsat på Mormor också, fikat och babblat med henne. På kvällen var jag och mamma i Alingsås och tittade på "Lights in Alingsås" men vi blev lite besvikna. De var få instalationer och en eller kanske två som vi tyckte var fina. De andra var mer: Jaha... en insalation. Hmm... Nja, inte så snygg.... Man kom ofta mitt i dem så man såg liksom inte vad de var för nåt, eller så fattade man liksom inte tanken med dem. Men nu har vi i alla fall sett det i år också!

Förra veckan ägnade jag åt att vara sjuk, bli ompysslad av Robin och äta upp min mat så den inte står och möglar nu när jag är borta en vecka. Det var en mysig vecka. Jag körde bussen i skolan med, och lyckades sladda igen. Men det är ju sånt som händer ibland när det är vinter. Som tur var var det bara jag och Robin i bussen då. Det var väl därför vi sladdade med, för att det inte var folk i och tyngde ner.

Nä, nu känner jag att det börjar bli för flummigt och konstigt, så jag tänker avsluta lite osnyggt här med en punkt.

Jag leker med ordet HÖST, likt ett gulnat löv snubblar och faller det i mina tankar…

Höst brukar ju vara motsatsen till Vår, mitt emellan Sommar och Vinter. Men är det verkligen en motsats? Är det kanske möjligtvis en synonym?

Man brukar tänka att det är under våren som naturen står i blom och känslorna knoppas, men i mig känns hösten faktiskt likadan; hösten är inte ett avslut av sommaren, utan en början på något nytt. En ny chans. Ny natur. Nya färger. Andra vindar och temperaturer.

Just denna höst har jag även geografiskt sett förflyttat mig till en annan plats och det hjälper mig att se andra saker med nya ögon. Även det vardagliga som jag sett hundratals gånger förut, liksom personerna som omger mig- de som alltid funnits med mig i livet.

Genom förändringar får man nya infallsvinklar. Och jag tror att de förändringarna sedan inte behöver vara så stora eller spektakulära. Det räcker kanske med att rucka i schemat lite? Att placera favoritfåtöljen på en annan plats, prova en annan promenad i närheten av där man bor eller bara köpa en tidning man inte brukar läsa istället för den gamla vanliga?

Vad vet jag? Det enda jag vet är just nu.

Och just nu har jag goda fjärilar i magen som viskar om en härlig höst. Med luft man kan flyga i och löv att prassla bland. Fjärilar som talar om inspiration. Om att våga ta chansen till nya möten och överraskningar, att våga överraska även mig själv. Det kan vara svårt, men det är absolut inte farligt.