Det är nu det borde komma ett megafint inlägg om hur mycket jag älskar dig. Men jag kan inte få ur mig någonting nu. Det är helt stopp. Jag är orolig, rädd, ängslig och massa mer saker så jag håller på att dö. Vet inte vart jag ska ta vägen. Det gör ont i mig. Kan du inte bara höra av dig så jag vet vad som har hänt??? Snälla? Jag hoppas för mitt liv att det inte är något allvarligt. Men jag börjar tro det.

Älskar dig.

Idagarna fyller p-pillret 50 år. Om vi inte hade haft p-piller, hur hade vi klarat oss då? Man vill gärna svara att vi varit olyckliga 15 barns mammor. P-pillret har inneburit en sexuell revolution. Om man tar ett litet, litet piller om dagen så kan man ha hämningslöst sex sen, och det blir inga barn heller. Men till vilket pris? Hur mycket har vaginalsexrevolutionen kostat? Mycket.

När man börjar med p-piller går de första tre månadernas energi åt till att låta bli att kräkas, och det lyckas man inte alltid med. Men man ska tappert fortsätta plåga sig i tre månader för att kroppen kanske vänjer sig. Kanske.

P-piller skrivs ut till alla möjliga, i massa olika förebyggande syften. Oregelbundna blödningar, pms, mensvärk, befruktnngar vid samlag. Samtidigt är biverkningarna många. Enligt en Sifo-undersökning för ett tag sedan så uppgav hälften av kvinnorna mellan 15 och 19 år att de har tappat sin sex lust. Bland kvinnor som är 30 eller äldre var det en tredjedel som hade tappat sin sexlust. Förutom att inte ha lust med sex kan man bli nedstämd, gå upp i vikt, få vidrigt humör, svamp på grund av sköra slemhinnor, urinvägsinfektion, vestibulit. Det är nästan ironiskt. Nästan.

Enligt mig är det ingen sexuell revolution så länge kvinnorna försakar sig själva, kroppen, lust, liv och ligg för att männen ska få sin utlösning i dem.