"I våras blev en flicka på Hammarkullsskolan våldtagen, på skoltid. I P4 hör jag rektor Eva Wennberg säga att ungdomar i den här åldern utforskar sin sexualitet, det är svårt att sätta gränser. Jag sätter nästan frukosten i halsen. En våldtäkt har inget med det att göra - och både män och pojkar har en fri vilja. Tjejen gjorde rätt - precis det där man till säga till eleverna att göra (åtminstone i sådana här fall). Hon vägrade spela med. Gav igen med samma mynt. När en kille tafsat en annan tjej på brösten protesterade hon, genom att greppa klass-"kamraten" lätt i skrevet och fråga hur det skulle kännas om någon tog på honom. Då blev hon indragen i ett grupprum och våldtagen. Det var definitivt ett straff. Ett hierarkiskt maktspråk. Ett slag där det träffar hårdast. Det är inte lätt att befinna sig i den svenska skolan i dag. Men vissa saker måste man alltid reagera på. Det är svårt för en tonåring när alla utsätts. Svårt att veta att man måste säga ifrån, kanske svårt att förstå att en rumpdask är fel i dagens ibland så snedvriena uppmärksamhetssamhälle. Svårt för lärarna att se allt eleverna vill dölja - och därför ännu viktigare att alltid titta, fråga och lägga sig i. " insändare i Göteborgs-posten 1/8 2009 av Bella Stenberg.